Göra nr. 2?

Ni vet när man går på toa på någon arbetsplats är det ofta det hänger någon liten kort rolig historia uppklistrad på väggen för trevlighetens skull.

På mitt jobb hade de nog ränknat med att vi skulle sitta på toa länge, för detta e ju snarare en hel novell.

Grattis

Idag fyller min kära moder jord år så nu bär det iväg hem till henne för att fira. Som den übergulliga dottern jag är har jag införskaffat finfina presenter till henne. Bland anna Sex and the city filmen och Andreas Johnsons nyaste skiva. Efter ikväll är jag säker på att jag kommer vara hennes favoritdotter, helt säker, för hon har ju bara en dotter.

Beslut

Oj, då kom man in på Stockholms universitet. Jag som mest skickade in för skojs skull, eftersom jag inte hade några andra planer. Men nu måste jag alltså bestämma mig, ett år av studier i Stockholm?

Det betyder att jag ska bestämma själv över min egen framtid, fy vad jobbigt det kan vara med frihet ibland.

Jag tycker Anna är helt underbar på den här bilden! visst gör du det me?

En av vårens bästa kvällar

För att inte låta allt för deppig på min blogg idag känner jag för att länka till detta underbara klippet:

http://theaftermatch.blogspot.com/2008/04/nickpick.html

Jag säger bara Annie, Josefina, Malin och jag. En solig men kylig vårkväll i slutet av April. Picknick på Netas berg. Bergsprängare och nybränd skiva medtagen. Sockerkick av gifflar. Efter detta en raggarunda runt Falkenberg med Josefinas bil. Upptäckten av Falkenbergs spökhus nr.1. Samt alltför många fram-och-tillbaka körningar förbi detta otroligt läskiga hus.

En dag man mer än gärna hade velat ha tillbaka helt enkelt!

Min absoluta hatlåt

Detta kan nog vara en av de låtar jag hatar allra mest. Varför jag då lägger in den här? Jo jag tvingas nämligen höra den på Friskis och svettis varenda måndag, som styrkelåt... mer opeppande låt att träna styrka till kan det ju knappast finnas. Dessutom är ju låten urdålig... Vet inte vad det är som stör mig mest, låten eller hon. Eller jo, det vet jag, hon stör mig mest.. Sanna Nielsen har varit 40år sen hon föddes, det är nog därför alla mor och farföräldrar gillar henne, "hon e ju så duktig den tjejen"

Synd att hon envisas med att hela tiden vara med i Melodifestivalen, för den vet vi ju alla att jag inte har något emot. Sålänge den inte innehåller 20-åriga tjejer som beter sig som 40. Med andra ord sålänge den inte innehåller Sanna.

Osttanten

Har tänkt på hur det kommer gå med ekonomin nu när jag och Bella flyttar till Stockholm, om vi inte lyckas hitta något jobb alltså, då får man ju leva på dem pengarna man så snällt sitter i kassan och tjänar nu, så långt de räcker.. för man vill ju inte snåla när man väl kommit dit. Kläder och uteliv kommer prioriteras, mat är överskattat.
Nä, där ljög jag, men mat måste ju vara det tråkigaste man kan lägga pengar på och visst köper man inte för mer än man behöver?!

Hade en kund häromdagen som köpte ost för 676kr. Ost för nästan 700 spänn alltså! Och då snackar vi inte olika sorters ostar till en ostbricka utan tre stora likadana hårdostar.
700 spänn?! för ost?!

Det är en galen värld vi lever i.

Städar nu mitt rum, vilket är något av det allra tråkigaste jag vet.
Tänkte därför lyssna på julmusik samtidigt, som är något av det allra bästa jag vet i december.

Tänkte att det skulle bli roligare då.
Det blev det inte.
Det är fortfarnade lika tråkigt, ungefär som det här inlägget.

Spegelposen no.1

Jag är inte något big fan av alla dessa spegel-poser som läggs in på bloggar, bilddagboken, facebook och alla de där andra community som ni ungdomar håller på med.

Inte min style, posa i en spegel och ta kort på sig själv alltså. Men jag ska inte ljuga och säga att jag aldrig har gjort det, på balen kände nämligen jag och Frida för att föreviga oss själva med en spegelpose. Och resultatet blev en av de snyggaste spegel-pose-bilderna jag själv sett:

Hejdå då

I´m back in business , som ni vet uppdateras bloggen bara varannan vecka. Sorry, som konduktören hade sagt. (Ett av mina absolut favorit-interna-talesätt)

Anna, Jos och Elin har nu lämnat oss. Inte lämnat oss som i dött, bara åkt härifrån till kyligare breddgrader där de ska stanna i ett halvår. Ändå fälldes det tårar, från min sida, såklart. Seperationsångest skulle kunna vara mitt förnamn.
Seperationsångest Einarsson
nä kanske inte.

I vilket fall kommer jag sakna dessa töser något otroligt, vi träffades ju ändå varje dag i tre år och nu efter det minst varje helg. Sjukt, men sant. Men till sommaren ses vi igen, kommer bli ett kärt återseende!

Så all kärlek till er brudar, ni har varit mitt liv de tre senaste åren och det livet har varit kanonkul, 5 av 5 toast, for sure!