Tentamen

Jag har inte pluggat särskilt flitigt idag heller, promenad till Kungsholmen i sommarvärmen och favortipasset på det lockade desto mer.
Ikväll kommer det däremot bli plugg, ska nämligen möta upp pluggklubben/studiecirkeln/kurskamraterna hemma hos Charlotte på Söööööder. Att tentaplugga är inte kul, men att plugga med pluggklubben drar upp nöjet en hel del.

Personligen tycker jag inte att det är kul med bloggar med en massa text och inga bilder

Därför läggar jag in denna bilden från Ayia Napa 2007 där jag är ascool och Anna ser ut som en mamma

På tal om Stockholm Marathon...

Det finns en kille på Friskis & Svettis som ser ganska bra ut, eller okej, han är jävligt snygg. Varje gång jag går på ett intensivpass vet jag att risken att han kommer vara där är stor.
Varför har jag då inte lagt in en stöt? Jo, förutom att jag inte är personen som lägger in en stöt så finns det två anledningar som svar på denna fråga.
Den första är att han vet att han är snygg (osexigaste egenskapen en man kan ha)
Den andra är att han är Stockholms manliga svar på hoppetossan! Varför måste människor överdriva sådär när det redan är ett intensivpass?! Okej, jag förstår att folk vill ha ut mesta möjligt av sin träning men det är redan ett intensivpass och när de studsar runt sådär extra mycket så tar de inte ut rörelserna ordentligt, hinner inte böja och får ju därför mindre styrketräning.
Desutom hamnar killen helt i otakt när han skuttar runt som en duracellkanin.

"Varför håller du på sådär vackra människa?" har jag velat fråga honom varje gång jag sett honom på gympan. "Är du en träningsnarkoman? Rastlös? Sexuellt frustrerad? Arbetslös? Har du en sjukdom som kräver superduper mycket träning?" Men eftersom jag är feg (eller kanske normal) så har jag inte frågat honom och därför ledsen fått acceptera att jag kommer gå ovetande hela sommaren.

Men så idag hände det plötsligt, när jag satt där på Karlavägen kom han springande. Han låg i toppskiktet av löparna, inte först men i alla fall top-20 och såg inte ens trött ut. Allt hans skuttande på Friskis hade gett resultat och jag insåg att om jag hade lagt in en stöt på honom hade jag kunnat skryta med att jag lagt in en stöt på en av dem som sprang snabbast i Stockholm Marathon.
Där snackar vi bonuspoäng på sin CV.

Min pluggdag som blev till dagen då jag kolla Stockholm Marathon och hejade på min kusin

Jag hade bestämt mig för att hela min dag skulle användas till tentaplugg, men de flesta som känner mig vet att jag inte är särskilt diciplinerad när det gäller att plugga så jag började min dag med att gå min favoritrunda här.
När jag var påväg hem gick jag förbi stan för att uträtta några ärenden och när jag sedan började närma mig hemmet ringde min kära fader och berättade att min kusin skulle springa Stockholm Marathon idag så att jag visste ifall jag ville heja på honom. Heja ville jag ju såklart men plugget väntade hemma så jag gick hem, åt och tänkte sedan:
"Nä, jag vill inte sitta inne och plugga när det är så fint väder, jag går och kollar på starten i Stockholm Marathon"
Sagt och gjort. Bort till Stadion gick jag, där var det redan fullt med folk som ville hejade på när löparna startade. Ca. 18000 löpare som sprang samtdigt gjorde det rätt omöjligt för mig att se min kusin så när alla hade sprungit förbi började jag gå hem men tänkte sedan:
"Nä,jag vill inte sitta inne och plugga när det är så fint väder, jag gå och lägger mig i Humlegården och lyssnar på musik istället"
Sagt och gjort. När jag sedan skulle gå därifrån och hem hamnade jag på Karlavägen precis när de första löparna kom springade, så jag satte mig där bland allt hejande folk och tänkte att kanske skulle jag lyckas se Tobbe. Det verkade lönlöst då det är svårt att urskilja en särskild person bland tusentals löpare men rätt som det var kom han springande. "BRA TOBBE!" ropade jag och helt plötsligt stannade han till jämte mig "Hej Fia!". Vi bytade några ord och en svettig kram senare var han ute och sprang på vägen igen, bara 21 km från målet.

När jag sprang en mil förra veckan blev jag riktigt nöjd, det trodde jag inte att jag skulle klara. Därför är jag idag otroligt imponerad av min kusin, eller ja, imponerad av alla som sprang de där 42 kilometrarna i sommarvärmen. 18000 personer som tränat länge inför ett sånt stort lopp och haft motivationen att klara sig ända fram berör mig. Och där och då, när jag stod och kollade på alla trötta, svettiga men så motiverade löpare, bestämde jag mig för att även jag, någon gång i framtiden, ska springa Stockholm Marathon.

Mindre impad är jag dock av mitt egna pluggande, klockan är nu 21.23 och jag har inte pluggat någonting, känner att min motivation inte riktigt går att mäta med löparnas idag.

Svar på tal

På begäran ska jag nu berätta vilka de fyra kändisarna jag träffade på i torsdags var.
1. Johannes Brost 2. Rachel Molin 3. Henrik Torehammar 4. Johan Wahlström

Okej, det va kanske inga jättekändisar men jag ser det som så att om man ser många små kändisar kan man mäta det med en stor. Därför bestämde jag mig för att öka på helgens kvot lite genom att springa på Kattis Ahlström och hon den krullhåriga i Äntligen hemma igår.
Och idag träffade jag på hon i Underbara älskade och bestämde mig sen för att toppa det hela med att njuta av Martin Stenmarck... två gånger.

Hade detta varit under min kändiskåtaste period hade detta varit veckans höjdpunkt,

men nu är det bara lite småroligt.
Fast jag känner ändå för att dela med mig av det;

Igår när jag gick till Daglivs (Inte Dagslivs Emy!) på Kungsholmen för att handla mötte jag inte en, inte två, inte tre utan hela fyra kändisar inom loppet av ungefär en timme.

Det gör man inte i Falkenberg inte.

Jag är så nu så glad att t.o.m. Annie skulle uppfattas som pessimist i mitt sällskap

Anna följer med till Knäppbyn, Slampbyn, Bulbyn, Kneippbyn, ja, hon följer med till Gotland!

Jag fick A på förra tentan!

Skrämmande lika

Det är så likt att jag nästan blir lite rädd

Det där med biljetter

Imorgon ska jag åka till Örebro för att se på Fridas slutproduktion. Jag ska ta mig dit med Swebus express och jag har nu kommit fram till att jag inte gillar Swebus express av tre orsaker:

1. När man beställde biljett fick man den skickad till sig på sms, ett sms som man ska visa när man kliver på bussen. När jag nu kollade på min mobil var det smset raderat, min gissning är att jag lyckades radera det i lördagsnatt.
2. När man ringer till Swebus svarar de med en hälsning följt av en lång paus, jag börjar då självkart presentera mig men hinner bara säga "Sofie Einar..." innan rösten fortsätter prata och jag inser att det är en telefonsvarare.
3. Jag väntar och väntar och hela tiden påpekar en kvinna i luren att det är "andra före mig men att jag behåller min plats i kön" och plötsligt hinner klockan bli 18.00 och deras kundtjänst stänger.

Ett "detta har jag gjort denna helgen när några vänner från Falkenberg var och hälsade på"- inlägg

Jag var nästan gråtfärdig i fredags när några av mina brudar skulle komma och hälsa på mig i storstaden, inte ledsen för att dem skulle komma och hälsa på utan för att jag lägligt nog vaknade upp jätteförkyld. Men iväg till skolan åkte jag, pluggade, somnade, vaknade och begav mig hem igen för att möta upp Falkenbergarna.

Fredagskvällen spenderade vi på ett ställe på Söder, eller på ett hak på Söder som jag nog borde säga nu när jag bor i Stockholm. Josefina aka Läckerhäcken blev uppraggad till tusen så jag och Anna aka 16- åringen från Krakov som precis hade fått sin första mens drev mest runt och drev med folk.

På lördagen blev det shopping på stan och sedan förfest hos Rickard den andra. Efter det väntade en hel del dans på Solidaritet. Och dans ute en lördagkväll med brudarna var längesen och självklart lyckat. Josefina drog hem och somna, Elin och Bella drog hem men kom först inte in då Josefina somnat och inte svarade i sin mobil. Jag och Anna drog på efterfest på samma plats som vi började, hos Rickard den andra på Gärdet.

Klockan hann bli 13.00 på söndagen innan jag och Anna tog oss hem sedan mötte vi upp de andra för middag på T.G.I Fridays, lovely! Och som om inte det var nog blev det myshäng i min lägenhet hela kvällen.

På måndagen hade min förkylning gått över, över var också min helg med mina vänner.
Och på bussen till skolan på måndagen var jag tillbaka där jag började, nästan gråtfärdig.

Varför mina kommande dygn kommer vara top notch

I helgen går inga dansgolv i Stockholm säkert, imorrn får jag nämligen besök att några av mina favoriter från Falkenberg. Tror inte att det behövs någon mer förklaring, 5 tösabitar från Falkenberg i Stockholm säger väl allt.

Varför mitt senaste dygn varit top notch 2

Den 14 juni blir jag gudmor till mitt kusinbarn Lova!

Varför mitt senaste dygn varit top notch

Igår var det PUB-kväll på skolan igen, Pub-kvällarna har varit lyckade varje gång men igår när jag klockan 11 på morgonen satte mig i skolan bestämde jag mig för att ta det lugnt på kvällen. Vi skulle börja klockan 18, jag skulle bara ta två cider, socialisera lite och sedan åka hem runt klockan 22.
Men allt som oftast blir det ju inte som man tänk sig och gårdagen var inget undantag. Det började med roliga samtal, mycket skratt och sist men inte minst dans. För efter det att ett dansgolv styrdes upp var det inte någon som satt stilla, jag lärde dalmasen kebabdansen som blev en succé hos Stockholmarna (hur kan man inte älska den liksom?!)
Puben skulle egentligen stänga kl 01.00 men när kvällen var slut kunde jag konstatera att klockan hade hunnit bli 02.30, jag hade varit i skolan i 15,5 timmar, det hade blivit fler än två cider och det hade varit den absolut roligaste PUB-kvällen hittills.

Ibland lyxar man till det lite extra

Skänker en liten tanke till dig Annie

Kom till mamma!

Ni kanske inte minns det men för ett tag sen skrev jag om om hur otroligt utsökt jättevackert jag tycker det är med bruna ögon. Och sen skrev att jag tyckte att alla borde få åka rulltrappa ner för Östermalms tunnelbana för att se reklamaffischen för DVman som klädde väggen, den med Hugh Jackman och hans bruna ögon.

Här har ni det, bildbeviset:

Den är liten och har dålig kvalité men ändå; Titta på honom! Hur PILF-ig är han inte?!
Bruna ögon... mmmmmmm, kom till mamma!

Dalmasen fyller år!

Dalmasen har farit ner till Götlaborg där hon firar sin födelsedag, så tråkigt nog får vi inte fira henne ikväll. Men hade du varit här Emy hade jag firat dig med att sjunga Armen i vinkeln! Vi får köra den på JMK-PUB-kvällen på onsdag istället, deal?

Konsensus av inlägget?; GRATTIS EMY!

Jag agerar Plus-Sverker

Som den student man är med stram ekonomi tänkte jag nu ge er ett tips som ni kan ha i åtanke när ni står där på Ica med era 17 kr och inte kan bestämma er;

Köp inte:

Köp:

Pyjamas - Gåsjackan

Klipp från Pyjamas roar mig när jag egentligen borde sitta med huvudet nedborrat i böcker med namn som "Skötsam Kvinnosyn" där det mest hela tiden diskuteras om diskurser, kontexter, konsensus och det nya; konventioner. Blä!

Att jämföra tummar är ett partytrick som alltid går hem, även i Stockholm...

det får jag i alla fall fortfarande för mig efter några glas...

I had a dream.. about körskole-Lennart

Inatt drömde jag att jag och Bella hade varit ute en lördagskväll i Stockholm och sedan tog en "fest-tunnelbana" hem till Falkenberg på natten. Denna tunnelbana bestod bara av två vagnar och varje vagn var utrustad med en toastol (därav namnet "fest-tunnelbana")
I vilket fall gick denna tunnelbana ända till Slätten och stannade vid Gunnar Wennerbergs väg. När vi hade kommit dit ville vi åka in till stan igen och som tur var gick det ett slags tåg in till stan. Detta tåget var mer likt ett sightseeingtåg, ni vet som att man sitter i ett bergodalbanetåg.
När vi kom till rondellen vid Statoil och Netto var det fullt med folk på vägarna, det var marknad i Falkenberg. Jag och Bella låg fulla på vagnen och alla tittade på oss. Efter ett tag mötte vi Mirre och Johanna, de stannade och pratade med oss och började efter ett tag känna på min stortå, de tyckte den var hård och kall. Johanna vände sig då om och började prata med körskole-Lennart, hon berättade om min tå och bad honom känna på den. Körskole-Lennart började klämma på min tå och instämde, den var hård och kall. Efter det vaknade jag och fick inte veta om körskole-Lennart kom fram till något mer intressant om min tå...


Jag undrar nu; Klassas detta som en mardröm?

Ahhh, visst blir man lycklig?

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/article5064961.ab

Bittert

Den 14 juni fyller min pappa 50 år.
Den 30 april fick jag ett sms av pappa där det stod "Rhodos 10- 17 juni, hur låter det?"
Den 10- 17 juni sitter jag i en kassa på Willy:s.

Jobbigt grupparbete eller kul tidsfördriv?

Idag började vi en ny delkurs med en lärare som precis som vår kära Birgitta/Blomman låste dörren efter hon börjat och kom man försent fick man inte komma in. Inspirerande start? tänker ni. Nä, hon var väl inte den mest inspirerande personen jag sett men inte helt oinspirerande heller.
Som grupparbete i denna kursen ska vi följa en valfri blogg under en vecka, man kunde få antingen en blogg skriven av en politiker, en journalist, en privatperson eller en kändis. Och vad blev min grupp tilldelad om inte en kändisblogg, det passar ju mig som handen i handsken.

När jag stönar och inte

Efter dagens träningspass (jag vet att det är otroligt ointressant att läsa om min träning men detta ska faktiskt inte handla om träning utan om mitt svett... för det är ju väldigt mycket intressantare att läsa om)
Jag vet inte om det berodde på att det var varmt i lokalen men jag har aldrig i hela mitt liv svettats så mycket som jag gjorde idag, nä, inte ens på Grabbarna Grus för två år sedan svettades jag så mycket (och dem som var med där vet att svettas mer än på Grabbarna Grus så säger en hel del).
I vilket fall kände jag mig otroligt mycket som en man när dropparna rann ner från mitt ansikte, min odör var svår att urskilja när den blandades med alla andras men jag kan ju säga så mycket som att jag hade inte velat sitta jämte mig på bussen efteråt.
Att känna sig som en man när man är en kvinna i sina bästa år är inte kul, därför blev jag glad när mannen jämte mig stönade och stönade sig igenom hela stretchen...för är det något jag har märkt på träningen så är det att män stönar otroligt mycket när de stretchar, och även när de vilar på avslappningen i slutet av passet. Och eftersom jag aldrig stönar på ett pass blev kvinnan i mig lycklig när jag kunde konstatera att jag inte var en man trots allt.

Usch va ofräscht detta inlägget blev... nu önskar ni allt att jag skrev om min träning istället va?

Ni vet den där sköna eftermiddagen efter tentan som jag skrev om i ett tidigare inlägg...

Livet på en pinne

Idag kommer min moder till Stockholm, hon ska på kurs med jobbet och är här till imorgon. För hennes del innebär det en natt på hotell och hotellfrukost, det i sin tur innebär för min del natt på hotell och hotellfrukost.

Livet är bra fint ibland!

Move yah body

Idag har jag promenerat 1 mil, gått på ett Friskis-pass, sprungit 3km och sedan vart och handlat...och för att citera Anna; allt detta och klockan har inte ens slagit 14.00 ännu.

Belöningen för detta? Jo, årets första jordgubbar ska nu få hamna i min magsäck. Mumma!

Studentlife

Valborgsmässoafton kunde inte blivit mycket bättre än den blev igår.
Förfest ute på Gärdet och sedan fest i Emys studentkorridor, en korridor fylld med sköna människor och skönaste balkongräcket.