Plötsligt känns det som att jag lever på tidigt 90-tal igen. Mitt mobila internet har nämligen inte kommit till lägenheten än och de tv-kanaler jag har att fördriva min tid med kan räknas upp på mindre än en hands fem fingrar. Detta gör att det inte blir så mycket bloggande, inte heller så mycket tv-tittande, vilket är rätt lugnt, jag har annat att lägga min tid på.
Men det är rätt kul ändå, hur ett program som t.ex. Andra Avenyn som jag nästintill aldrig tittat på och de gånger jag sett det tyckt varit otroligt dåligt nu kan vara ett av tv-veckans höjdpunkter.
Men annars älskar jag att bo i stan. Att på sin morgonpromenad kunna ta en snabbcheck på H&M, Monki och Topshop och tråna efter kläder man inte har råd med, att kunna gå till nästan vilken träningsanläggning som helst på 30min, att bo med gångavstånd till vänner, att man när man går eller åker någonstans aldrig är ensam utan det finns alltid folk som är vakna och att trafiken utanför fönstret aldrig stannar.
Däremot stannar bloggen upp ett tag till, tills jag får internet.
Fast då och då, som nu, kan det komma ett litet livstecken på bloggen. Detta beror på att jag och några klassbuddys sitter och försöker plugga inför tentan som väntar på fredag.
Och att jag nu sitter och bloggar ett långt inlägg säger väl en hel del om hur pluggandet går.
2 kommentarer:
soof, jättekul med lägenhet och allt! grattis får man säga. och det verkar gå bra med pluggandet och så också :) (om än inte just i den stund du skrev inlägget dock)! stora stan och allt. när jag kommer upp (snart hoppas jag) nästa gång bokar vi en eftermiddag med skrattattacker och fika som sist, aight!?
my angle einarsson, det är skönt att se att bloggen lever.. själv har jag skrivit om din döda blogg i min blogg.. det är jobbigt att inte ha din blogg att luta sig tillbaks till.. låter iallafall som att du har det bra.. och när man tänker efter, så är det inte alls långt kvar tills jag kommer till dig... LÄNGTAR!!! vi ses baby!!!
Skicka en kommentar