Men på eftermiddagen visade Falkenberg sin bästa sida med nästintill sommarväder och jag insåg att Falkenberg bara dragit ett april-skämt med mig, skojare där.
I vilket fall gav jag mig ut på en långpromenad med doggen, vilket gav mig ett sånt lyckorus att jag var tvungen att sprang en runda på slingan, det i sin tur gav mig ett sånt lyckorus att jag var tvungen att cykla en runda på stranden.
Jag vet inte om det berodde på solen, de varma vindarna, låtarna i ipoden som fick mig att minnas underbara somrar och resor, havet, hunden, att träffa Bella igen, att ha umgåtts med Frida igen, att jag lärt känna kompisar i Stockholm som jag verkligen tycker om eller om det berodde på endorfinerna efter löparrundan men känslan jag fick i kroppen måste vara det som man med ord kallar lycka.
Jag vet att de tre orden jag tänker säga nu borde sägas face to face och inte över internet, men jag kan inte låta bli;. Stockholm & Falkenberg, jag älskar er!
Threesome?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar